.
När det blir kväll och mörkt, både hör jag och ser jag dig. Meningar som blivit sagda oss i mellan och nästan alla ord vi någonsin växlat, har haft någon betydelse, för de spelas upp om natten likt ett band på repeat. Dagar som passerat i våra liv pågår som teater i mitt huvud, och alltid lyckas vi inta huvudpersonernas rollspel som om det vore givet.
Ibland leker jag med fantasin och spelar över där det egentligen tog slut. Jag spinner mina egna fortsättningar och leker leken tills jag somnar och det tar slut.
Det enda jag har svårt med, är att hitta en definition över vad jag gör, och vad jag gjort. Vilken betydelse det har, och har haft. Ibland undrar jag om jag lekt denna lek för länge. Jag både tror att jag mörkar sanningen, och samtidigt vet jag att det finns ett ljus som lyser långt bort i horisonten, det ljus som alltid visar mig tillbaka. Tillbaka till det som är känt som okänt.
